Sverige på cykel

 

Då har det kommit till det ögonblick det är dags att sammanfatta resan och allt som hänt på den. Att skaffa ett värdigt avslut till ett månadslångt projekt. Jag trodde från Ystad att det skulle bli vemodigt att avsluta resan, men de sista 4 milen kände jag att det bara var ren glädje och lugn över att vi har klarat resan, redan innan vi var framme. 

 

Resan har gått genom ett regnigt norrland med massa backar och låg temparatur. ner mot söder med alla åkrar och öppna landskap. Tältnätter i skogen har det blivit längs vägen som vi hittade och långa ettaper. Regnet som öste ner över oss och detta var väl en av resans tydligaste prövningar. Att komma ut från en vardag med allt man tar förgivet för att sedan förlora saker som en varm säng, vattentoa, torktumlare och tak över huvudet. 

 

 

En annan sak i som kändes av var att man är långt hemifrån och när det blir långa sträckor utan städer så kan de ibland kännas att man cyklat i en evighet även om det bara är några timmar. Detta kan vara jobbigt när det regnar över en, men det finns också en fantastisk charm i att inte ha koll på klockan (även om man ibland kikar till på den). Att ställa klockan på morgonen och sedan cykla till kvällen och slå upp tältet igen.  

 

 

Att vakna tidigt en sommarmorgon är också vackert. Höra forsarna och cykla längs med vattendrag är riktigt härligt, mysigt är det att ge sig ut en helgmorgon när de flesta är hemma. Det är tomt på vägarna och man kan cykla bredvid varandra och prata med varandra.

 

 

En annan sak som utmärker resan är att många kommer fram och pratar med oss och blir glada när man hälsar. Många möten har det blivit och det är alltid värt att stanna och prata med olika personer. En del vill bara prata lite och en del vill komma med tips. En man vi möte i Karesuando hade cyklat själv i sina dagar och det fanns mycket tips han gav oss. Det är alltid bra med tips och tankar, men även support. Är det ett tips jag har så är det att man verkligen ska ta sig tid att prata med folk man möter längs vägarna. För det finns många som har cykelhistorier eller kan mycket om bygden man är i. Så ta dig tid att prata med dem du möter

 

Många gånger har folk tutat och vinkat och det gör att en tung backe känns betydligt lättare. man märker att den mentala biten är viktigare än man kanske tänker sig, det är även något vi har märkt från alla kommentarer ni läsare skrivit. Det är skönt när man är helt slut, ligger i tältet och de regnar ute. Att då läsa många kommentarer som skrivits värmer mycket. Det är uppskattat.

 

 

Sverige är ett långt land och det finns otroligt mycket att se bara från cykelsadeln, genom ett Norrland tog vi oss ner mot söder. I slätter, slott, mysiga små samhällen, inte lika mysiga samhällen och städer. Det finns många fina ögonblick som man inte kan ta fånga på bild, så jag skulle rekomendera att man gör den resa vi gjort. Med det säger jag inte att man behöver cykla, eftersom de största delen av Sverigeleden går på bilvägar, lågtrafikerat med en hel del att se. Så bil eller motorcykel funkar lika bra det. Fördelen att resa med cykel är att man reser långsamt och över en längre tid än med annat färdmedel. Vi har inte bara sätt massa byggnader, föremål, städer och människor, utan vi har även fått se allt detta i rörelse tillsammans. Vi började sista Juli och slutar resan 27 dagar senare. Detta gjorde ju att man tex har upplevt sommar och att vi nu börjar gå mot höst. I början var det mycket turister och semesterfirande på vägen, i mitten av augusti försvinner stora delar av denna grupp. Många börjar jobba, bönderna skördar sina åkrar och barnen går till skolan. 

 

 

Något annat som är helt anorlunda när man är ute länge är ju maten. Allt smakar bättre, mat man inte äter annars äter man nu. Mat som smakade gott smakar ännu bättre nu. Glädjen över att hitta en camping eller bensinstation så man kan fylla på vatten, glädjen i att hitta ett Ica är helt annorlunda när man är ute. Nu har vi varit hemma två dagar och redan nu har man börjat glömma känslan av att hitta en mataffär. Men en Coca cola smakar riktigt gott fortfarande.

 

Under våran resa har det varit mycket planering. Det finns många saker som inte går som man har tänk sig. Du kan tycka att en väg ser bra ut på kartan, men när man cyklar där så visar det sig att det är en 100 km/h väg med vajerräcken, inte kul, men sen kan det vara tvärtom. Jag gjorde en planering och tyckte den va bra, men sen möter du folk som tipsar om andra vägar, så va beredd att ändra dig. Sen kan ju alltid en cykel gå sönder, då kan det va bra att planera om lite.

 

 

Under den långa resan vi gjort, med dåligt väder och med backar så är jag något förvånad över att ingen blev sjuk. Att vi kände oss blöta i 3 dagar och inte blev sjuka. Det tycker jag är intressant. Sedan har ju Simon haft problem med cykeln, men inte ett enda problem som resulterade i totalstopp. Vi har alltid kunnat cykla till en verkstad. Det enda stoppet vi hade som inte gick att cykla vidare var sista sträckan i Smygehuk. När jag och Simon pratar om cyklarna och jag säger att " Skönt att det inte hänt något med min cykel och att vi inte fått några punkteringar" Just i ögonblicket efter detta får jag punktering. Oerhört komiskt. men förutom denna har vi klarat oss ganska bra. Bättre än jag hade förväntat mig och all utrusting för att kunna laga cyklarna behövdes inte användas. Dock rekommenderar jag att de fortfarande finns med på resan. 

 

 

Avslutningsvis så skulle jag på min och Simons vägnar tacka alla som har gjort att denna resan blev så bra den blev. 

 

Jag skulle vilja rikta ett stort tack till min bror Dennis, som körde upp oss och våran packning, från Jönköping till Kilpisjärvi. En resa som är 340 mil lång. Med detta slapp vi skicka våran utrustning och cyklar med bussgods och hoppas på att de skulle komma fram i tid. Så ett jätte tack till dig Dennis.

 

Nästa tack skulle jag vilja rikta till min flickväns föräldrar, till min syster Angelica med familj, Simons mamma Marie och även hans mormor Birgitta för att vi fick komma och sova, äta, tvätta och vila hos er. Det har varit otroligt uppskattat att få göra detta och vi (jag och Simon) är väldigt glada över detta. Tack.

 

Tack också till Min pappa som kom ut med fika till oss i Mantorp, men även kunde skjutsa oss från Oskarshamn till byxelkrok när färjan slutat gå samt hämtade oss efter att vi kommit i mål. Tack så mycket för det, även det väldigt uppskattat.

 

Och sen vill vi rikta ett speciellt stort tack till Robins flickvän Sara som har skött bloggen åt oss och publicierat våra bilder och våra ord, skickat väderrapport till oss varje morgon och hjälpt oss med kartläsning när våra kartor inte varit tillräckliga. Ett jättestort tack. 

 

Till sist skulle jag vilja tacka alla som har följt denna resan via bloggen, jag vill tacka för alla kommentarer och engemang som ni givit oss. Jag blev förvånad över att så många ville följa oss på resan och att responsen på det vi gjort har varit så stor. Jätte tack till alla er. 

 

 

Resan har varit kul att göra och sådan här stora saker är svåra att göra ofta och många gånger. Det har också gett oss ett minne för livet och jag hoppas att det finns tid i framtiden att göra fler projekt. Och jag rekommendera alla som har en tanke på något man vill genomföra. Planera och genomför den. Att cykla genom Sverige har varit ett projekt en del har tyckt att man inte kan göra eller att det är dumt. Men de var en av våra drömmar. Nu har vi gjort detta. Sen får man se om det blir fler cykelrelaterade projekt.

 

 

Jag vet att sådana här projekt och resor inspirerar andra att göra samma sak. Om det är så att man känner att man själv skulle vilja genomföra en sådan här resa men vill ha lite tips. Kontakta gärna mig då om ni har funderingar.

 

Min mail är: [email protected]

 

Skicka gärna ett mail om man undrar över något och vill ha hjälp. Skulle man vilja skriva något och bara vara snäll så går det minst lika bra det också.

 

Detta är väl det sista inlägget som vi gör i denna bloggen. Vi får se om de blir fler projekt, va rädd om er allihopa som följt oss och ta hand om er där ni befinner er. 

 

med en vänlig hälsning från

 

Robin och Simon